Tentaplugg
Jag insåg precis att tentan är imorgon.
Jag insåg precis att jag har en bok kvar att läsa.
1. Just nu funderar jag på att bränna ner skolan. Eller strunta i den här kursen och läsa något nästa termin. Eller muta läraren med lite pengar (hurm.. annat han kan tänkas mutas av). Eller smita från landet och aldrig mer visa mig i Sverige.
2. Senare kommer jag få motivation nog och tron på att jag klarar det, trots att jag ska läsa en hel bok idag och memorisera tre andra.
3. Lite senare efter det kommer jag fundera på om jag känner någon som kan bränna ner skolan mot betalning / hota läraren.
4. Sen kommer jag inse att tentan är imorgon (igen), och att jag har en bok kvar att läsa.
Så kommer tankarna gå runt från punkt 1-4 tills midnatt och då kommer jag använda de sista krafterna till att dunka in vetskapen i huvudet.
Hur mycket jag än vetat det i hela två veckor, så INSÅG jag att den är imorgon.
Jag insåg precis att jag har en bok kvar att läsa.
Hur mycket jag än planerat att bara plugga de sista dagarna, så INSÅG jag att det är en hel bok kvar.
1. Just nu funderar jag på att bränna ner skolan. Eller strunta i den här kursen och läsa något nästa termin. Eller muta läraren med lite pengar (hurm.. annat han kan tänkas mutas av). Eller smita från landet och aldrig mer visa mig i Sverige.
2. Senare kommer jag få motivation nog och tron på att jag klarar det, trots att jag ska läsa en hel bok idag och memorisera tre andra.
3. Lite senare efter det kommer jag fundera på om jag känner någon som kan bränna ner skolan mot betalning / hota läraren.
4. Sen kommer jag inse att tentan är imorgon (igen), och att jag har en bok kvar att läsa.
Så kommer tankarna gå runt från punkt 1-4 tills midnatt och då kommer jag använda de sista krafterna till att dunka in vetskapen i huvudet.
Att jag på tre och ett halvt år inte har lärt mig. Jag är för fan fil. kand. i ekonomi.
Hur jag än lyckats med det? Men tydligen gick det an.
Hur jag än lyckats med det? Men tydligen gick det an.
Rökning Dödar
Ett av de töntigaste beteenden jag känner till är när någon gottar sig åt att någon annans självförvållade motgångar.
Ansiktsuttrycket är självsäkert och en flinande ton som skrattar åt dig när du är bakis:
"Haha.. ja, det är trist att vara bakis. Fast jag fjortisdricker inte så mycket längre."
Sen gör personen en konstpaus när han/hon ser att det inte gav någon reaktion och lägger till:
"Ja, träningen tar över vettu!", och klappar en på axeln och snabbt skyndar iväg. Nöjda som satan att de fick till den där sista strofen, så att den bakfulla personen verkligen förstod att han/hon är liiiiiiite bättre och lite hälsosammare.
Värre är personer som inte röker.
Rökaren: "Jag ska bara springa ut och hämta lite frisk luft", säger rökaren ironiskt som fan då alla vet att han röker.
Icke-rökaren: "Haha, ja det regnar ute. Fan vad skönt att inte röka!"
Det här är verkligen ett exempel på folk som en gång i halvåret super sig kanonpackade på företags-/skolfesten och röker för att kunna ragga på en genom att fråga efter eld. Dagen efter är ursäkten "Ja.. haha, jag går juh inte ut ofta. Rökte jag? Nej, du måste ha sett fel."
Mitt svar till alla er som inte röker och inte dricker, bara tränar och jobbar och flinar åt andra som inte får jobb och träning att gå ihop med vare sig rökandet, spelandet eller drickandet:
"Alkoholsmaken är vidrig och att röka är faktiskt äckligt. Men det är synd att behöva dö frisk som e nötkärna"
Ansiktsuttrycket är självsäkert och en flinande ton som skrattar åt dig när du är bakis:
"Haha.. ja, det är trist att vara bakis. Fast jag fjortisdricker inte så mycket längre."
Sen gör personen en konstpaus när han/hon ser att det inte gav någon reaktion och lägger till:
"Ja, träningen tar över vettu!", och klappar en på axeln och snabbt skyndar iväg. Nöjda som satan att de fick till den där sista strofen, så att den bakfulla personen verkligen förstod att han/hon är liiiiiiite bättre och lite hälsosammare.
Värre är personer som inte röker.
Rökaren: "Jag ska bara springa ut och hämta lite frisk luft", säger rökaren ironiskt som fan då alla vet att han röker.
Icke-rökaren: "Haha, ja det regnar ute. Fan vad skönt att inte röka!"
Det här är verkligen ett exempel på folk som en gång i halvåret super sig kanonpackade på företags-/skolfesten och röker för att kunna ragga på en genom att fråga efter eld. Dagen efter är ursäkten "Ja.. haha, jag går juh inte ut ofta. Rökte jag? Nej, du måste ha sett fel."
Mitt svar till alla er som inte röker och inte dricker, bara tränar och jobbar och flinar åt andra som inte får jobb och träning att gå ihop med vare sig rökandet, spelandet eller drickandet:
"Alkoholsmaken är vidrig och att röka är faktiskt äckligt. Men det är synd att behöva dö frisk som e nötkärna"
Saint Maria - Måndag morgon
Någon jävel föreslog att vi skulle ändra schemat på måndag morgon och börja klockan 9 istället för klockan 10. Den jäveln var en föreläsare på universitetet som talar i en monoton stämma.
En annan jävel föreslog att universitetet skulle spara in på energi (läs: pengar) och sänkte värmen på alla element. Samma jävel brukar vädra föreläsningssalen för att få in frisk luft till eleverna på november mornar.
En tredje jävel som ansvarar för min nuvarande kurs vill göra universitetet internationellt och föreslog att föreläsningen skulle hållas på engelska för utbytesstudenter. Den här jäveln tänkte inte på att utbytesstudenter inte går på en föreläsning för att upplysas om kulturella skillnader som kan uppkomma, de lär sig eller har erfarit det redan.
En matglad jävel åt bönar i går kväll och ägg till frukost idag. Samma jävel har ljudlösa väderspänningar längst bak i föreläsningssalen.
En av många jävlar hann inte att äta frukost p.g.a. schemaändringen och fick snabbt med sig ett äpple hemifrån. Den här jäveln har p.g.a. fri uppfostran aldrig lärt sig att stänga munnen när man tuggar.
Flera andra jävlar hade svårt att sitta still och lyssna på eländet och suckade högt. Dessa jävlar gjorde föreläsaren nervös och fick honom att stamma.
Min djävel, boendes på vänster axel, hade svårt att vakna klockan 6:30 imorse. Samma djävel skulle i vaket tillstånd säga till mig att stanna hemma och skolka imorse.
En annan jävel föreslog att universitetet skulle spara in på energi (läs: pengar) och sänkte värmen på alla element. Samma jävel brukar vädra föreläsningssalen för att få in frisk luft till eleverna på november mornar.
En tredje jävel som ansvarar för min nuvarande kurs vill göra universitetet internationellt och föreslog att föreläsningen skulle hållas på engelska för utbytesstudenter. Den här jäveln tänkte inte på att utbytesstudenter inte går på en föreläsning för att upplysas om kulturella skillnader som kan uppkomma, de lär sig eller har erfarit det redan.
En matglad jävel åt bönar i går kväll och ägg till frukost idag. Samma jävel har ljudlösa väderspänningar längst bak i föreläsningssalen.
En av många jävlar hann inte att äta frukost p.g.a. schemaändringen och fick snabbt med sig ett äpple hemifrån. Den här jäveln har p.g.a. fri uppfostran aldrig lärt sig att stänga munnen när man tuggar.
Flera andra jävlar hade svårt att sitta still och lyssna på eländet och suckade högt. Dessa jävlar gjorde föreläsaren nervös och fick honom att stamma.
Min djävel, boendes på vänster axel, hade svårt att vakna klockan 6:30 imorse. Samma djävel skulle i vaket tillstånd säga till mig att stanna hemma och skolka imorse.
Vi ba'h och De ba'h
Vid en diskussion med Ombudsman kom vi fram till att vi och våra vänner hör till en grupp av människor som är väldigt fritänkande och frispråkliga. Det händer oss ofta att vi kommer till en grupp människor som inte vågar skratta åt våra skämt och kanske inte ens kan tänka sig varför det är roligt. Sociala regler och det politiskt korrekta har tagit över tanken hos den regelriktiga befolkningen. I vissa fall känner vi att vi inte passar in för att de korrekta skämten är förutsägbara eller för att ingen vågar skratta åt oss.
Du vet att du tillhör den regelriktiga gruppen om du bara skrattar högt innanför de sociala reglerna. Du kan alltså inte ens tänka tanken utifrån det som är politiskt inkorrekt. Skämt utanför de sociala reglerna vägrar du skratta åt för att de är hemska. Men blondinskämt går bra. Ironi är inte på tal om. Snuskig och rå humor är barnsligt och att försvara feminismen har blivit ett signum för dig. Du tar en diskussion om löner så fort du hör någon säga ordet kvinna. Snart vågar du själv inte säga ordet ?kvinna? för att det kan vara politiskt inkorrekt laddat.
Du tillhör oss om du förstår det sociala reglerna men kan tänka utanför dem. Du inser att det som är politiskt inkorrekt är det som gör det politisk korrekta. Du skrattar åt skämt utanför de sociala reglerna just för att de är inkorrekta och hemska. Ironi är inget du ifrågasätter utan accepterar. Snuskig och rå humor är roligt just för att det är så enkelt och ordet ?kvinna? har blivit en svordom för att det är så fantastiskt kul att ta den där diskussionen en gång till med den blonda glamourdrottningen i din skol-/arbetsgrupp.
Så där sitter du som regelriktigt på kaféet med dina vänner och håller dig till dina sociala regler, som är accepterade av i stort sätt alla, alla i hela Sverige åtminstånde. Inom detta ramverk går det inte att trampa någon på tårna och det går inte att göra någon missnöjd. Glad är du att sitta där och höra in. Vara en i gruppen, skratta åt allas skämt som är inom ramverket och mysa åt det som familjeteve tycker är mysigt.
Vi sitter och myser på kaféet med varandra för att vi vågar tänka utanför det sociala ramverket, vi har accepterat att världen inte gäller innanför detta ramverk och vi vågar skratta åt det hemska. Vi skrattar åt ironin som det politiskt korrekta skapat. Vi trampar inte folk på tårna för att vi vet att det gör ont, men vi nafsar på reglerna när vi kan. Glada är vi att leva inom det ramverk de regelriktiga har skapat. Men missnöjda med det krav det ställer på oss. Trots allt var det vi som lät feminismen komma till världen och trots allt var det vi som tryckte världen framåt när ramverket tryckte de regelriktiga på tårna.
Vad gör en regelriktigt när den där obehagliga tanken kommer upp? Den där tanken som är banbrytande mot det regelverk de lever efter. Plågas de av att tro att tankarna måste hålla sig till ett ramverk? Tycker de illa om sig själva om tanken brister i sång och skrattar åt ett politiskt inkorrekt skämt?
Man måste ju inse att det går att det inte går att få in 30 somalier i en bil genom att kasta in en smula men tanken är rolig. Den är inte mindre rolig än 7 thailändare på en moped i Phuket, men det skrattar de regelriktiga åt.
Du vet att du tillhör den regelriktiga gruppen om du bara skrattar högt innanför de sociala reglerna. Du kan alltså inte ens tänka tanken utifrån det som är politiskt inkorrekt. Skämt utanför de sociala reglerna vägrar du skratta åt för att de är hemska. Men blondinskämt går bra. Ironi är inte på tal om. Snuskig och rå humor är barnsligt och att försvara feminismen har blivit ett signum för dig. Du tar en diskussion om löner så fort du hör någon säga ordet kvinna. Snart vågar du själv inte säga ordet ?kvinna? för att det kan vara politiskt inkorrekt laddat.
Du tillhör oss om du förstår det sociala reglerna men kan tänka utanför dem. Du inser att det som är politiskt inkorrekt är det som gör det politisk korrekta. Du skrattar åt skämt utanför de sociala reglerna just för att de är inkorrekta och hemska. Ironi är inget du ifrågasätter utan accepterar. Snuskig och rå humor är roligt just för att det är så enkelt och ordet ?kvinna? har blivit en svordom för att det är så fantastiskt kul att ta den där diskussionen en gång till med den blonda glamourdrottningen i din skol-/arbetsgrupp.
Så där sitter du som regelriktigt på kaféet med dina vänner och håller dig till dina sociala regler, som är accepterade av i stort sätt alla, alla i hela Sverige åtminstånde. Inom detta ramverk går det inte att trampa någon på tårna och det går inte att göra någon missnöjd. Glad är du att sitta där och höra in. Vara en i gruppen, skratta åt allas skämt som är inom ramverket och mysa åt det som familjeteve tycker är mysigt.
Vi sitter och myser på kaféet med varandra för att vi vågar tänka utanför det sociala ramverket, vi har accepterat att världen inte gäller innanför detta ramverk och vi vågar skratta åt det hemska. Vi skrattar åt ironin som det politiskt korrekta skapat. Vi trampar inte folk på tårna för att vi vet att det gör ont, men vi nafsar på reglerna när vi kan. Glada är vi att leva inom det ramverk de regelriktiga har skapat. Men missnöjda med det krav det ställer på oss. Trots allt var det vi som lät feminismen komma till världen och trots allt var det vi som tryckte världen framåt när ramverket tryckte de regelriktiga på tårna.
Vad gör en regelriktigt när den där obehagliga tanken kommer upp? Den där tanken som är banbrytande mot det regelverk de lever efter. Plågas de av att tro att tankarna måste hålla sig till ett ramverk? Tycker de illa om sig själva om tanken brister i sång och skrattar åt ett politiskt inkorrekt skämt?
Man måste ju inse att det går att det inte går att få in 30 somalier i en bil genom att kasta in en smula men tanken är rolig. Den är inte mindre rolig än 7 thailändare på en moped i Phuket, men det skrattar de regelriktiga åt.
Tur och katastroftänkande
Det var jävligt länge sen som jag hade tur. Vare sig i kort, kärlek eller rena slupmässiga saker som att snubbla? folk snubblar och ramlar, jag snubblar och ramlar i vattenpölen.
Men turen vänder, säger du som läsare. Problemet är att jag är katastroftänkande och tror på slumpen.
Jag föreställer mig tro på tur som något där lyckan är uppdelad på hälften / hälften. Alltså så borde turen vända lite då och då och man får lika mycket utav båda delarna. Men det behöver inte heller betyda allt för gott. Jämför att vinna 30 miljoner dollar när du är 25 och att vinna dem när du är 92 år gammal och har bara 2 dagar kvar att leva.
Min tro på slumpen lyder att allt kan hända oberoende och beroende på den serie av handlingar som sker och konsekvenserna av dessa. Detta innebär att du kan snubbla och ramla i en vattenpöl lika mycket som du kan snubbla och ramla över din livs kärlek. Men den ena handlingen utesluter inte den andra. Det kan lika gärna vara båda konsekvenserna på en gång som ingen. Du kanske inte ens snubblar bara för att fyllot som tappade ölburken du snubblande på faktiskt tog upp den efter sig.
Vidare har jag en andra konstiga tankemönster. Oftast tänker jag mycket långt.. läskigt långt och det blandat med katastroftänkande innebär att jag jämt är rädd för min framtid. För att slumpen gäller och katastroftänkandet sätter stopp för fina saker utan förbereder mig alltid för det värsta.
Alltså, går tankegången något i stil med:
Jag snubblar och landar i en vattenpöl. Vattnet från pölen skvätter på min lärare, men han är på dåligt humör och ger mig dåliga betyg för att jag smutsat ner hans byxor. Det gör att jag får ett dåligt jobb och har lite pengar en lång tid och tvingas in i kriminalitet. Sen blir jag satt i fängelse för rån och blir lesbisk men ingen vill bli tillsammans med mig för att jag lyckats pricka det enda kvinnofängelset utan homosexuella.
Allt det här, bara genom att bara se en ölburk på gatan.
Men turen vänder, säger du som läsare. Problemet är att jag är katastroftänkande och tror på slumpen.
Jag föreställer mig tro på tur som något där lyckan är uppdelad på hälften / hälften. Alltså så borde turen vända lite då och då och man får lika mycket utav båda delarna. Men det behöver inte heller betyda allt för gott. Jämför att vinna 30 miljoner dollar när du är 25 och att vinna dem när du är 92 år gammal och har bara 2 dagar kvar att leva.
Min tro på slumpen lyder att allt kan hända oberoende och beroende på den serie av handlingar som sker och konsekvenserna av dessa. Detta innebär att du kan snubbla och ramla i en vattenpöl lika mycket som du kan snubbla och ramla över din livs kärlek. Men den ena handlingen utesluter inte den andra. Det kan lika gärna vara båda konsekvenserna på en gång som ingen. Du kanske inte ens snubblar bara för att fyllot som tappade ölburken du snubblande på faktiskt tog upp den efter sig.
Vidare har jag en andra konstiga tankemönster. Oftast tänker jag mycket långt.. läskigt långt och det blandat med katastroftänkande innebär att jag jämt är rädd för min framtid. För att slumpen gäller och katastroftänkandet sätter stopp för fina saker utan förbereder mig alltid för det värsta.
Alltså, går tankegången något i stil med:
Jag snubblar och landar i en vattenpöl. Vattnet från pölen skvätter på min lärare, men han är på dåligt humör och ger mig dåliga betyg för att jag smutsat ner hans byxor. Det gör att jag får ett dåligt jobb och har lite pengar en lång tid och tvingas in i kriminalitet. Sen blir jag satt i fängelse för rån och blir lesbisk men ingen vill bli tillsammans med mig för att jag lyckats pricka det enda kvinnofängelset utan homosexuella.
Allt det här, bara genom att bara se en ölburk på gatan.
WTF?
So Fucking Emo V - Dear Emo!
Min blogg är inte särskillt välbesökt eller mycket kommenterad. Men ett inlägg som fått mycket respons.
So Fucking Emo har det rosats risats om hur mycket som helst!
Emos frukta inte!
Maria och Ombudsman är här för er hjälp!
Varning! Läsare bör kunna tyda ironi, annars kommer missförstånd garanterat uppstå!
(För kommentatorernas hemsidor se kommentarer till So Fucking Emo)
Nemo om So Fucking Emo
Okej, det finns många emosar som skär sig, och jag tycker verkligen att det är fel. Speciellt när dom i grund och botten inte har en anledning till det. Men tänk på alla oss andra människor, som skär oss för att vi verkligen mår dåligt, det är ju inte så jävla kul för oss när alla kallar oss emo. Okej, visst, jag kanske bär svarta kläder och ser dyster ut. Och endast därför blir jag kallade emo. Är det rätt? Nej, speciellt inte när andra emosar skriker emo efter en när man är ute och går på stan. Hallå, skaffa er ett liv. Och om ni nu mår så jävla dåligt, gå och sök hjälp då!!! Jag orkar fan inte med er längre! Gaah, bra sagt, för emokids är efterblivna jävlar som borde dö!
Kära, Nemo!
Det märks tydligt att du har aggressionsproblem, det är helt naturligt i din ålder.
/ Ombudsman
Kära, Nemo!
För det första: Jag talar om populärkulturen Emo, kan hända därför emokids skriker efter dig?
Alla oss som skär sig, må dåligt? Om det är någon som vet vad det är att må dåligt är det jag själv. Har du fått en diagnos? Det kanske vore bra att få det. Sen jag fick min mår jag tusen ggr bättre och jag skär inte mig själv. Brukar vara en klassiska existentiell ångest annars. Vilket i filosofernas värld kan betyda ett försprång, framför dem som inte tänker alls.
Om du mår så dåligt och skär dig? skaffa hjälp. Nästa gång kanske du slinter och verkligen skär av dig venen på riktigt.
/ Maria
mor om So Fucking Emo
Hejsan!
Vad skulle du kalla min befintliga status/genre för något?
Emo? För att jag visar mina känslor och för att mitt liv aldrig har varit en dans på rosor?
Ovetande resonemang och ett klent underlag. Men annars bra.
Adjö
Kära Mor!
Vem är du? Hur ska jag kunna generalisera mot dig när jag inte vet vem du är?
Ovetande resonemang och klent underlag? So is your face!
Tata!
/ Ombudsman
Kära Mor!
Forfarande talar jag om populärkulturen. Jag har inte en blekaste aning om hur du klär dig, eller om du ens skär dig.. eller över huvud taget något som jag kopplar emos med. Du visar dina känslor? Bra! Stå på dig. Det gör jag också. Men om du kan koppla texten jag skrivit till dig själv så kanske du ska tänka efter om du inte är påväg in i emoidentiteten? Oventante resonemang? Fortfarande, jag pratar om en populärkultur som har växt till sig på 2000-talet. Det finns ingen litteratur kring detta. Ovetande kring dina känslor? Ehmm.. ja. Men å andra sidan känner jag inte dig.
Aurevoir!
/Maria
Kannzer om So Fucking Emo
Du.... ALLA EMOKIDS SKÄR SIG INTE!! Jag är s.k. Emo, och, visst jag är depprimerad, men jag försöker ta itu med mina problem. Ja, jag går runt och är deppig, lyssnar på deppig musik, ser ledsen ut hela tiden (för det är jag)... Men jag SKÄR mig inte! En del gör inte det. En del som lyssnar på Emo, klär sig i 'Emokläder, (som egentligen heter FashionCore) kan vara hur glada som helst. Alla har inte 'Emo-persolighet' bara för att dom klär sig i FashionCore.
En sak till: Alla har börjat få för sig att det är modernt att vara Emo. Så dom gör precis som folk säger att Emo gör. ''Gör så här om du vill vara emo: skaffa rakblad och svarta kläder''.
Men så är det fan inte! Det är mycket djupare än så.
Så där... Klar.
Käre Cancer!
Djup säger du? Hur tror du det är att växa upp som en del av den cyniska generationen, som tar allt som den ironiska generationen sade på fullt allvar? Här snackar vi djup!
PS. försök att lyssna på glad musik, det hjälper!
/Ombudsman
Kära Kannzer!
Det är inget fel med att vara ledsen, ibland. Du försöker ta itu med dina problem och jag beundrar dig som kan stå för det du gör! Men du måste hålla med mig om att man blir ledsnare om varenda Hello Kitty ligger halshuggen på golvet bara för att det är den trendigaste inredningen. Hela idéen med en gruppkultur som bygger på ångest, hårfärg och Fall Out Boy gör att även andra, som inte är ledsna på riktigt, blir det.
PS. det är klart det är en trend, annars skulle det inte heta FashionCore.
/Maria
j om So Fucking Emo
det är inte lätt att avra emo. Man tycker att hela världen är imot en men isjälvaverket är dom vid din sida varje sek.
Käre, J!
Jag antar att din första mening skulle vara ?det är inte lätt att avla emu?? Och jag tror dig. Men dessvärre missade du hela poängen med inlägget. Det finns för övrigt ingen som har något emot emufarmare.
/Ombudsman
Kära, J!
Det kallas för paranoia och alla i denna värld lider utav detta mer eller mindre. Bli inte missledd av deras yttre, alla är sjuka i huvudet på sitt sätt.
/Maria
So Fucking Emo har det rosats risats om hur mycket som helst!
Emos frukta inte!
Maria och Ombudsman är här för er hjälp!
Varning! Läsare bör kunna tyda ironi, annars kommer missförstånd garanterat uppstå!
(För kommentatorernas hemsidor se kommentarer till So Fucking Emo)
Nemo om So Fucking Emo
Okej, det finns många emosar som skär sig, och jag tycker verkligen att det är fel. Speciellt när dom i grund och botten inte har en anledning till det. Men tänk på alla oss andra människor, som skär oss för att vi verkligen mår dåligt, det är ju inte så jävla kul för oss när alla kallar oss emo. Okej, visst, jag kanske bär svarta kläder och ser dyster ut. Och endast därför blir jag kallade emo. Är det rätt? Nej, speciellt inte när andra emosar skriker emo efter en när man är ute och går på stan. Hallå, skaffa er ett liv. Och om ni nu mår så jävla dåligt, gå och sök hjälp då!!! Jag orkar fan inte med er längre! Gaah, bra sagt, för emokids är efterblivna jävlar som borde dö!
Kära, Nemo!
Det märks tydligt att du har aggressionsproblem, det är helt naturligt i din ålder.
/ Ombudsman
Kära, Nemo!
För det första: Jag talar om populärkulturen Emo, kan hända därför emokids skriker efter dig?
Alla oss som skär sig, må dåligt? Om det är någon som vet vad det är att må dåligt är det jag själv. Har du fått en diagnos? Det kanske vore bra att få det. Sen jag fick min mår jag tusen ggr bättre och jag skär inte mig själv. Brukar vara en klassiska existentiell ångest annars. Vilket i filosofernas värld kan betyda ett försprång, framför dem som inte tänker alls.
Om du mår så dåligt och skär dig? skaffa hjälp. Nästa gång kanske du slinter och verkligen skär av dig venen på riktigt.
/ Maria
mor om So Fucking Emo
Hejsan!
Vad skulle du kalla min befintliga status/genre för något?
Emo? För att jag visar mina känslor och för att mitt liv aldrig har varit en dans på rosor?
Ovetande resonemang och ett klent underlag. Men annars bra.
Adjö
Kära Mor!
Vem är du? Hur ska jag kunna generalisera mot dig när jag inte vet vem du är?
Ovetande resonemang och klent underlag? So is your face!
Tata!
/ Ombudsman
Kära Mor!
Forfarande talar jag om populärkulturen. Jag har inte en blekaste aning om hur du klär dig, eller om du ens skär dig.. eller över huvud taget något som jag kopplar emos med. Du visar dina känslor? Bra! Stå på dig. Det gör jag också. Men om du kan koppla texten jag skrivit till dig själv så kanske du ska tänka efter om du inte är påväg in i emoidentiteten? Oventante resonemang? Fortfarande, jag pratar om en populärkultur som har växt till sig på 2000-talet. Det finns ingen litteratur kring detta. Ovetande kring dina känslor? Ehmm.. ja. Men å andra sidan känner jag inte dig.
Aurevoir!
/Maria
Kannzer om So Fucking Emo
Du.... ALLA EMOKIDS SKÄR SIG INTE!! Jag är s.k. Emo, och, visst jag är depprimerad, men jag försöker ta itu med mina problem. Ja, jag går runt och är deppig, lyssnar på deppig musik, ser ledsen ut hela tiden (för det är jag)... Men jag SKÄR mig inte! En del gör inte det. En del som lyssnar på Emo, klär sig i 'Emokläder, (som egentligen heter FashionCore) kan vara hur glada som helst. Alla har inte 'Emo-persolighet' bara för att dom klär sig i FashionCore.
En sak till: Alla har börjat få för sig att det är modernt att vara Emo. Så dom gör precis som folk säger att Emo gör. ''Gör så här om du vill vara emo: skaffa rakblad och svarta kläder''.
Men så är det fan inte! Det är mycket djupare än så.
Så där... Klar.
Käre Cancer!
Djup säger du? Hur tror du det är att växa upp som en del av den cyniska generationen, som tar allt som den ironiska generationen sade på fullt allvar? Här snackar vi djup!
PS. försök att lyssna på glad musik, det hjälper!
/Ombudsman
Kära Kannzer!
Det är inget fel med att vara ledsen, ibland. Du försöker ta itu med dina problem och jag beundrar dig som kan stå för det du gör! Men du måste hålla med mig om att man blir ledsnare om varenda Hello Kitty ligger halshuggen på golvet bara för att det är den trendigaste inredningen. Hela idéen med en gruppkultur som bygger på ångest, hårfärg och Fall Out Boy gör att även andra, som inte är ledsna på riktigt, blir det.
PS. det är klart det är en trend, annars skulle det inte heta FashionCore.
/Maria
j om So Fucking Emo
det är inte lätt att avra emo. Man tycker att hela världen är imot en men isjälvaverket är dom vid din sida varje sek.
Käre, J!
Jag antar att din första mening skulle vara ?det är inte lätt att avla emu?? Och jag tror dig. Men dessvärre missade du hela poängen med inlägget. Det finns för övrigt ingen som har något emot emufarmare.
/Ombudsman
Kära, J!
Det kallas för paranoia och alla i denna värld lider utav detta mer eller mindre. Bli inte missledd av deras yttre, alla är sjuka i huvudet på sitt sätt.
/Maria